I veckan har jag haft ett par fina frugal wins (typ sparsamhetsframgångar).

Frugal win 1

1. Min fru gillar inte att köra bil och cyklar alltid. Hennes snabba cykel fick dubbelpunktering häromdagen och hon tänkte lämna in den till cykelhandlaren. Förr fixade jag sånt själv men med åren har latmasken krupit fram. No more! Cykelslang och däckavtagare hade vi liggande i garaget. Efter en snabb konsultation av Youtube bytte jag slangarna och gjorde en allmän tvätt och smörjning. En av våra grannar som är cykelintresserad såg vad jag höll på med och erbjöd sig i framtiden att hjälpa mig med svårare typer av haveri, typ vevlager. Framtiden service är därmed säkrad. Total kostnad denna gång: 0 kr jmf 150 kr per hjul + kostnad för slang.

Frugal win 2

2. November närmar sig och bilen och det behövs ett däckskifte till vinterhjul på bilen. Det är väldigt enkelt att göra själv. Jag har tidigare köpt en billig domkraft på Biltema för 300 kr. Den gör jobbet fint och kostnaden tjänas in på ett däckbyte. Jag bytte däcken på gatan utanför huset och däcken förvaras i garaget. Total kostnad 0 kr jmf 200 kr och uppåt.

Fru EB om klass.

I övrigt skrev Fru EB ett inlägg igår om klass. Fru EB har ett väldigt aktivt kommentarsfält med kommentarer som håller lika hög klass som Fru EB´s inlägg. Högt i tak, bra ton och väldigt lärorikt. Åter till klass… Klassbegreppet är för mig problematiskt eftersom det nuförtiden är så flytande. En arbetare tjänar ofta bättre än en person med universitetsutbildning. Själv kommer jag från en medelklassbakgrund med föräldrar som arbetat som lärare, inom vården och även kommunalt in om LSS.

Jag påbörjade jag en fyraårig universitetsutbildning som valdes med hjärtat. Efter tre år valde jag att ta en paus som blev evig. Utbildningen visade sig vara lika med arbetslöshet om jag inte läste till pedagogik och blev lärare (not for me). Jag började då arbeta på en kundtjänst inom flykfrakter och tio år senare hade jag hustlat mig fram, genom att alltid säga ”ja” och ”jag löser det”, till att arbeta som inköpschef på ett av Sveriges större retailbolag – något jag absolut inte har utbildning för. Rätt brokigt med andra ord men jag har landat mjukt rent objektivt i medelklassens varma famn.

Vad jag vill ha sagt är att klass är svårt men som oftast sveper Fru EB in och får till det. Hon skriver så här gällande klass och jag håller med:

”En person som är allmänbildad, snudd på nördig vad gäller kunskap. En person som drivs av någon form av ’pursuit’ annat en pengar och omedelbar behovstillfredsställelse. En person som kan föra sig i många olika sammanhang, allt från att vänskapligt slänga käft med flyttgubbarna till att konversera random bordsdam på en finare sittning. En person som inte bara sänder med eget prat utan ställer intresserade frågor till andra och på riktigt tar in svaret utan att omedelbart hoppa till sin egen agenda. En person som kan bära upp en vintagefyndad kavaj lika väl som en ny märkesdito. En person som kan föra en diskussion med någon som inte tycker likadant utan att tappa fattningen. En person som håller upp dörren för okända människor. En person som inte talar illa om folk bakom deras rygg. En person som kan se när något inte står rätt till hos någon annan och ingriper men inte skryter om det i fikarummet dagen efter. En person som inte fläker ut sitt privatliv i mobilen på bussen. Det här är egenskaper jag tycker är förknippade med – inte att vara en god människa nota bene även om det finns överlappningar – klass. En je ne sais quoi of gentleman’s spirit. Vad jag letar efter är kanske att en person med bra självkänsla (parat med hög kunskapsnivå och några nypor integritet) har klass.”

Fru Efficient badass

Klass för mig är hur man för sig och beter sig mot sina medmänniskor och omgivning. En människa som är respektfull, ödmjuk och prestigelös är classy.