Varför FIRE? Måndag, 4:e januari 2016. Jag har haft några skakiga år på jobbet men nu tar det stopp. Handen vilar på dörrhandtaget till ytterdörren men jag kan inte förmå mig att öppna dörren. Avgrund. Varför FIRE?
På jobbet kämpade jag med att inte svimma, att hålla ihop, att prestera under ett par år men nu gick det inte längre. Jag lyckades precis hålla ut till julledigheten vilken hade varit lugn – jag kände mig ganska okej. Men på några ögonblick ställdes livet på ända.
Att gå i väggen gör att allt ställs på ända. Ganska snabbt insåg jag att jag inte kunde gå tillbaka till mitt arbete såsom det tidigare varit. En stor sorg men samtidigt en lättnad att inte behöva låtsas och att inte behöva hålla ihop. Min självbild raserades och är fortfarande i uppbyggnadsfas – eller kanske i regression till det jag en gång var?
Hur vill jag att livet skall vara?
Denna händelse fick mig att ifrågasätta sättet vi och främst jag levde mitt liv på. Först och främst levde vi livet utan marginaler. Jag stog för 55-60 % av inkomsterna och vi levde upp 100% av våra inkomster. Med ett relativt nyköpt hus och den kostnadsmassa vi var tvugna att dra runt blev det en enorm stress med sjukskrivningen. Jag kunde inte gå tillbaka till jobbet men vårt liv krävde egentligen att jag behövde det.
Poletten trillade inte ner direkt men det skavde att inte bara kunna vila och ta hand om mig själv. Oron för ekonomin och framtid tog ibland över. Här någonstans började ett frö gro, om än långsamt. En inre process hade rullat igång.
De kommande två åren jobbade jag mig tillbaka i en ny roll på jobbet, i en ny roll hemma och till en annan självbild. Processen löpte på och jag började fundera på var jag lägger mitt fokus i livet och vad jag värderar. Jag har alltid värderat familj, hälsa och vänner högst men jag har inte levt mitt liv enligt de värderingarna.
Inom FIRE rörelsen pratar man ofta om att man ska fundera på vad man värderar högst i livet. Jämför sedan det med var du väljer att lägga din tid, pengar och energi. Om dina värderingar och din livsföring skevar för mycket kommer du antagligen inte må topp – så var det för mig. Det skevade rejält. Jag gjorde inget av det som fick mig att må bra. Jag var inte jättekul hemmavid på grund av allt stresspåslag och jag isolerade mig mer och mer.
FIRE
Jag hamnade i ett sökande i och med mitt utmattninggsyndrom. Ett sökande efter ett annat sätt att leva som är mer i enlighet med mina värderingar. Jag sökte också efter mig själv. Kanske inte ett nytt jag utan mer den jag var förr, den version Herr IGMR som jag gillade bättre och som levde ett roligare och mer närvarande liv i det lilla.
”Maja” skrev igår på Fru EBs blogg i en kommentar att: ”Ibland tänker jag på att FIRE är en återkomst till allting som jag tyckte då: konsumtionen meningslöshet, ekorrhjulet/arbetskritiken, leva billigt och det som gör livet meningsfullt är gemenskap men från ett heeeelt annat håll.”
Maja summerar detta på ett elegant sätt. Mitt sökande gjorde att jag landade i FIRE. Jag vill inte på grund av mina konsumtionsmönster binda mig själv till ett lönearbete som gör att jag blir olycklig. Vi vill kunna ta en paus om något händer min familj eller mig själv. Jag vill lugna ner livet och ha tid och lust att lära mig nya saker. Jag vill vara närvarande med min familj. Vi och jag vill arbeta med det jag tycker är meningsfullt oavsett lön. Jag vill ha ork över till nyfikenhet. Jag vill ha valmöjligheter och luft i livet. Vi vill göra aktiva val och ha makten över våra liv.
Läs även – varför bloggar jag?
Starkt inlägg! Jag tycker speciellt om den sista uppsättningen meningar som alla beskriver vad du vill göra. Då får man fokus. Att beskriva en massa inten gör tyvärr bara synen lika suddig.
Tack FK. Eyes on the prize brukar det ju heta. Full fart framåt 🙂
"Jag vill kunna ta en paus om något händer min familj eller mig själv. Jag vill lugna ner livet. Jag vill lära mig nya saker. Jag vill vara närvarande med min familj. Jag vill arbeta med det jag tycker är meningsfullt oavsett lön. Jag vill ha ork över till nyfikenhet. Jag vill ha valmöjligheter och luft i livet. Jag vill göra aktiva val och ha makten över mitt eget liv."
Summerar upp det väldigt väl. Du är på rätt spår, har målen uppsatta och kommer närmare för varje dag, njuter av nuläget trots kontorsbåset, livet är ganska fantastiskt men en kan inte släppa lös själen förrens friheten är uppnått och vägvalen blir oändliga hur tiden ska fördelas.
Att bara ha ett mål är stort. Förut var det plikt och jag vet inte vad som drev mig. Pengar? Ansvar? En pusselbit är kanske att jag inte har en formell utbildning för det jag gör – jag har jobbat mig upp. Min utbildning är en helt annan och jag har jobbat mig från kundtjänst till inköpschef. Den resan har slitit då jag fått säga ja till allt även om det skavt.
Starkt och viktigt inlägg. Mycket glad att höra hur du nu är en mer jordnära och lyssnande person!
/Sofokles
Tack Sofokles. Det går helt klart åt rätt håll.
Fantastiskt.
Tänk att du kommit så långt på bara några år.
Livet är det viktigaste. Hitta ett sätt att leva det till fullo.
Känns som att ni hittat rätt.
Det är inte många som gör det.
Mvh PB?
Livet och tiden är viktigast. Det finna massor med sätt att leva ett liv och just nu känns vårt rätt bekvämt.
Underbart. Fortsätt på den vägen 🙂
Dina tidigare inlägg om dina upplevelser har varit viktiga för mig. Det hade kanske kunnat vara jag. Men tack vare att du delar med dig har jag förstått vilken väg jag inte vill gå. Du gör skillnad! Tack.
Läste din kommentar i fredags och den gjorde verkligen min kväll. TACK! Glad att kunna dela med mig.
Starkt inlägg! Jag hade en partner där vi var tvungna att nyligen avsluta vår relation till förmån för att hon skulle få tid för sig själv att tillfriskna. Maktlösheten som infinner sig för båda parter är total.
Du har alltid balanserade och välformulerade inlägg. Gillar granden av personliga inlägg, vilket från mig att dra en lättnadens suck från alla torftiga "ekonomiska inlägg". Det finns mer i livet än pengar.
Mvh VÄL
Har också svårt för ekonomibloggar med för stort fokus ekonomi. Pengarna är viktiga men livet viktigast.
Jag förstår er situation – det är för jäkla kämpigt för båda parter när en trillar i väggen. Jag är glad att vi landade på fötterna men resan hit var tuff.
Åh så vackert! Fina tankar. Det finns en bok där.
Kanske det kanske…
Hehe, hej! Jag läser den här bloggen också visst 🙂 kul att du tyckte var elegant formulerat!
Tycker det är så bra att du skriver om din utbrändhet så opretentiöst och lite mer trevande än tvärsäkert.
Varit sjukskriven för utbrändhet på tidigare jobb och valde att sluta på mitt senaste jobb för jag såg vad som var på g att hända (och handfallenheten från de ovanför). Minns paniken när psykologen på företagshälsovården frågade mig vad jag tyckte var viktigt i mitt liv och jag kände att svaren inte var mina egna välgrundade utan bara klichéer. Men lika befriande var det när läkaren undervisade mig om friheten att äga en skruttig bil, jobba lite och sa att diagnosen var "duktig flicka – ja, alltså, det behöver du ju sluta med omgående".
Hallå Maja! Den läkaren borde sprida sina läror. Blir glad att höra om ett sådant möte!
Gillade din kommentar på EBs blogg och kände starkt igen mig. Själv var jag en indie kid som lyssnade på Sonic Youth, Pavement och annat bra. Har alltid tyckt om att leva lite bredvid på mitt eget sätt och det finner jag i FIRE. När jag började jaga medelklassens kattguld sa kroppen till. Nu pirr och finurlighet.
Är vi inte många som har haft utmattningsdepression i FIRE gänget? Eller ser det ut så här i samhället?
Hej! Fint inlägg. Jag känner igen mig. Har nu kämpat på i flera år med att trivas som projektledare på ett konsultbolag. Men trots att jag försökt med både studieledighet i ett och halvtidsarbete så funkade det inte längre. Jag valde uppsägning istället för sjukskrivning. Som tur var så kom jag i kontakt med mmm och lite svenska för bloggar för ca 5 år sen så nu vet jag att vi kan klara oss med små medel och har kunnat samla ihop en buffert. Om inte så hade jag nog känt mig som en sönder stressad mus som jagats in i ett hörn. Jobbar sista dagen om 2 v. Känns skönt även om rädslan för att man kastat bort vår chans till välfärd ibland kryper sig på. Kanske ologiskt då jag mådde dåligt av mitt jobb men jag har fru och barn och nybyggt hus. När den dyker upp så brukar jag intala mig själv att jag kan ta vilket jobb som helst och klara mig på den inkomsten. Kanske tom på 75%. Lustigt att du nämner att du känt dig som lite av en outsider i samhället. Jag har haft samma känsla vilket nog manifesterades i min frisyr under gymnasietiden. Det är nog en av anledningarna till att fire tilltalar mig. Jag har alltid haft svårt för att göra som alla andra bara för att det är ju så en ska göra. Ibland blir jag tom irriterad på mig själv över att jag hela tiden ska va så omständig och ifrågasätta allt. 🙂
Vad starkt och modigt! Uppsägning istället för sjukskrivning är bättre alla dagar i veckan. Att du dessutom sett till att du befinner dig i en sådan position rent ekonomiskt att det är möjligt är bara så gött. Jag tänker att om man har målet och prioriteringarna klara för sig kommer man också klara av eventuella set backs.
Att också vara så prestigelös att kunna säga att "man kan ta vilket jobb som helst" är man home free.
Hur ser planerna ut framöver?
Planen är lite suddig för tillfället men det kommer nog att klarna under sommaren. Har varit på intervju till ett jobb men det är inget som jag är supersugen på. Får jag det så skriver jag torra byråkratiska beslut istället för de torra vetenskapliga rapporter som jag skrivit på mitt förra jobb. Tänkte ev plugga en 50% utbildning i självhushållning och jobba ca 50% med nått. Lockar mycket mer. Jag tror inte att jag skulle må bra av ett ytterligare rätt ansvarstungt jobb. Sen skulle jag vilja starta eget i liten skala. Lite oklart inom vad men jag är rätt händig och gillar att skapa saker.
[…] Varför FIRE? […]
[…] Varför FIRE? […]
[…] Varför FIRE? […]
[…] Varför FIRE? […]
[…] Varför FIRE? […]
[…] Varför FIRE? […]