Extrema sparåtgärder? Detta med sparande möts ofta med en viss grad av skepsis och tanken om att det är självspäkeri och barkbrödsätande man ägnar sig åt. Jag tycker själv det har varit väldigt odramatiskt i förhållande till siffran på ISKn.
Jag satt och funderade häromdagen på vad jag gjort eller gör som kanske kan kännas lite väl gnidigt. Fyra saker lyckades jag vaska fram.
Listan:
Tegelstenen i toaletten
1. Tegelstenen i toaletten. Vi har en gästtoalett i källaren där själva tronen är från 50-talet när vårt hus byggdes. Först och främst vill jag nämna att den gamla toalettstolen från IFÖ är jag mycket förtjust i. Jag gillar designen med spolarmen på sidan och hur lätt det är att öppna själva vattencisternen om den behöver lagas. Det jag inte gillar är att den i grundutförandet spolar säkert mer än 10 liter och saknar snålspolning.
Sagt och gjort. Jag modifierade flottören och sänkte vattennivån i cisternen. Det fungerade fint och nu kanske den spolade 6-7 liter. Räknat på hur mycket vi använder den toaletten blir det ungefär 2000 L per år i minskad vattenförbrukning. Jag var dock inte helt nöjd så ett par glaserade tegelstenar flyttade in i cisternen och nu spolar toaletten under 5 liter med bibehållen funktion. En besparing på ungefär 3000 liter per år. Pengarna? 20 kr/år?
De glömda matlådorna
2. De glömda matlådorna. En enkel grej. Vi har alltid med oss matlådor. Skulle jag glömma matlådan en dag får jag helt enkelt gå utan lunch om jag inte har havregryn eller annat. En remake på den gamla klassikern ”är huvudet dumt, får kroppen lida”. Detta passar också väl in i periodisk fasta.
Klippa håret själv
3. Frillan. Jag har i snart 10 år haft en mellanchef-corporate-frisyr. Kortklippt propert med frisörbesök en gång i månaden cirkus. 500 kr per klippning ger 5 – 6 000 kr för att hålla rufset representabelt.
NO MORE! I min ljuva ungdom sportade jag längre hår och sommaren 2018 lät jag det växa igen. En strategisk klippning i aug 2018 var mitt senaste frisörbesök hos en riktig frisör. Nu är det Salong IGMR som gäller vilket du kan läsa mer om i detta in lägg om att klippa håret själv.
Gratis tändved
4. När det är dags att beskära mina fruktträd i radhusträdgården lägger jag inte pinnarna i trädgårdstunnan (för den har vi sagt upp hihi). Jag klipper istället pinnarna i lagom långa bitar och lägger i dem på tork i garaget. Pinnarna använder jag sedan att tända höstens brasor med.
Andra sparåtgärder
Alla andra sparåtgärder vi gjort är effektiviseringar, bortskalning, omförhandlingar, anammande av en värdegrundad inköpsfilosofi och DIY/insourcing.
Har ni något extremt sparknep ni själva håller på med?
Instämmer på nr 3 frillan. Jag köpte en hårtrimmer på Clas Olsson för 199kr när jag studerade 2013 och har använt denna varannan månad för att klippa/trimma håret.
Vad jag börjat göra nu är likt MI30 att när jag är nere och slänger sopor även kikar i metallbehållaren. Finner alltid minst 5 burkar där som kan pantas. Det är småpengar i sammanhanget men en liten prestation från en när man ändå är där nere och sorterar. Kan nog ses som "extrem" i vissa ögons.
En annan "extrem" är att jag alltid vid hotellbesök (främst tjänsteresor det händer), plockar med mig de gratis schampo och balsam som ingår. Det är alltid surt när det är stora behållare i duschen, då låter jag bli. Men när det är små flaskor tar jag med mig dem.
Om jag glömmer matlåda till jobbet köper jag ofta en sallad för 40-50kr. Det håller en mätt. Alternativt har jag alltid med mig breton kex att smaska på för att överleva dagen.
Frillan är en kassako 🙂
Burkarna kanske jag borde tagit med också. Nu är det sonen som letar och får dem men jag plockade inte upp dem innan vi började spara.
Äter enkel och ganska "tråkig" mat till vardags. Jag använder bra råvaror, men lägger inte ner någon energi på att det ska bli jättegott. Enligt mig finns det många fördelar med att göra så: man äter inte för mycket, man använder alla matvaror innan de blir för gamla, bra både för bankkontot och kroppen, det krävs då inte så mycket extra för att man ska tycka att det är riktigt gott och man uppskattar det säkert mer än när det går inflation i god mat 🙂
Mvh
I-US
Hummer varje dag blir vardag det också. Vardagsmat är vardagsmat men kul att göra lite extra vid utflykt eller om man har gäster. Vegetariskt är bra då det är go hållbarhet på det mesta.
Frisyren har jag tagit tag i nu. Förvisso brukade jag tidigare bara klippa mig två gånger/år, men när jag är klar med mitt utsparande av hår kommer det räcka med besök hos frissan vartannat år. Jag är tacksam över att ha tjockt självfall med bra kvalitet, så jag kan klippa så pass sällan. Gjorde likadant när jag var student, så det får funka nu med.
Tar också alltid med schampo och balsam från hotellen ifall det finns. Likaså de små tvålarna, som är guld värda ifall man reser iväg nånstans och vill ha lite packning.
Ett extremspartips jag kör väldigt ofta med, är att endast dricka vatten. Även när jag är på restaurang, men då vara noga med att det är kranvatten, så det inte kostar nåt. För mig är det maten och umgänget som är i fokus på restaurang, inte vad jag dricker. Kanske tur att jag aldrig fastnat för vin eller öl. 😉
Vatten är check på här också till vardags. Öl och vin är jag förtjust i men där har vi kapat kostnaderna nåt otroligt med Fru EBs Systembolagshack.
Grymt bra saker ju! För egen del är det väl mest att jag kan skippa äta på vissa ställen om det är onödigt dyrt. En lunch för 200kr kan kännas rätt omotiverad för det mesta men ibland kan det funka om jag verkligen vill det.
Mvh / Frihetsmaskinen – Följ min resa till ekonomisk frihet!
För mig är det en självklarhet men för många är man en dysterkvist om man inte hänger med på vardagsutsvävningarna. Hemligheten är väl att bara göra det ibland och därmed ökar njutningen tiofalt.
Instämmer, bra saker och möjligen med undantaget frillan även miljövänliga saker. Det glömmer man ofta med det frugala levernet – att det de facto är en lågintensiv livsstil som gynnar oss alla. Jag gillar verkligne självspäkningsgrejen, känns väldigt antikt.
Mitt "extremspar" – i den mån man alls kan kalla det i den här bloggosfären, är att jag likt en fobiker väjer undan för stora investeringar av typen bredband och ökad nätkapacitet här på landet. Många som kommer hit frågar också om vi ska renovera stället. Nej, nej och åter nej. Vi kommer att surfa Hallon (har räknat på detta), försöka hålla nere vår elkonsumtion och elda med lokalt upphandlad billig ved, med värme i hjärtat beskåda det snart hundraåriga linoleumgolvets förfall under våra fötter. Det är så oerhört lätt att börja skotta upp det där svarta hålet som förvandlar vår frugala lanttillvaro till en spendypantsresa som kommer att tvinga oss tillbaka till ekorrhjulet innan vi hinner säga DPO. Utmaningen är att inte bli dumsnål. Det är på förhand svårt att vara helt säker på att man tar rätt beslut. Men jag är rätt säker på att man sällan har att förlora på att skjuta konsumtionsbeslut på framtiden. Eller vad tror du/ni?
Instämmer helt med det sista – om det inte är något dumsnålt som ett läckande tak eller annat som är viktigt för husets funktion. Är bara skalet och vattenavrinningen i ordning kan man vänta med det mesta.
Tänker att ert Hallonsurfande inte bara är ekonomisk pusselbit utan också en del av filosofin med pålandetboende och att sakta ner. Correct?
Jag har i princip slutat med köpluncher, har havregryn på jobbet så de dagar jag inte orkat fixa matlåda gör jag gröt i mikron. Dessutom 5:2-fastar jag 2 dagar i veckan då jag bara dricker kaffe på lunchen (av viktskäl visserligen men det blir ju en besparing också).
Sedan har jag också börjat minska på frisörbesöken, gick tidigare varannan månad och betalade ca 1400 kr för klipp o färg. Hu så mycket pengar! Nu har jag börjat göra ljusa slingor för att den grå utväxten inte ska bli så markerad, och har nu gått sedan februari utan frisörbesök. Tänker börja toppa själv och bara eventuellt bättra på slingorna 1-2 ggr/år. När jag når FIRE låter jag det nog bli helvitt! 🙂
När jag och Fru IGMR träffades (hon kommer mörda mig om hon ser detta) sportade hon extentions som gjordes om för 2000 kronor typ en gång i kvartalet. Lägg därtill att hon var en onaturlig blondin med färgning/blekning och allt vad det innebar – mycket stålars! Nu har vi taggat ner ordentligt och hon har släppt lös sin inre brunett.
5:2 har jag inte testat men det är klart en besparing. Köpluncher går helbort i min värld. Det var där vi började vår sparresa och det är den åtgärd som genererat mest pengar om man bortser från slentriankonsumtion. Hafvregrynsgröt är gott!
Apropå dyra frisörbesök så har jag sparat 100% på sonens frisörbesök! Hur? Jo, jag har tidigare gått med båda barnen till en kvinnlig frisör som tar ca 700 kr för en klippning. Svindyrt! Nu föreslog jag i stället att sonen och maken skulle gå till makens frisör, som bara klipper herrar och tar ca hälften så mycket betalt. Och genom att de två går tillsammans så betalar ju maken sonens klippning. Alltså 100% besparing för mig, moahaha.. 😀
Sneaky och ett bra spartips! Överför kostnaden på en annan och klä det som en besparing 😉
En sak som jag hittills aldrig har sett är min pappas återanvändning av dammsugarpåsar.
Jag är uppväxt på 70-talet och redan då diskade och återanvändes plastpåsar, temperatursänkning nattetid och köra diskmaskinen efter kl 22 då elen var billigare och naturligtvis med lite pulver. Diskmaskinen från 80-talet är förövrigt lagad många gånger (fjädrar, termostater mm). Själva bottenhyllan har rostat sönder och vad gör pappa, han hittar en på loppis som numera används.
I alla år jag hjälpt min mormor att handla tjuvade hon alltid plastpåsar i fruktavdelningen. Det perfekta brottet enligt henne.
Diskmaskinspulver är något vi anammat. Sparar ungefär en krona per disk – inte dumt!
Gav bort bilen för snart 3 år sedan (och då bor vi ändå på landsbygden). Döttrarna och jag toppar varandras hår. Tömmer dammsugarpåsen för hand. Är bokmal och lånar allt på bibblan. Köper paracetamol på apotea för 10 kr istf Alvedon på fysiskt apotek.
Vi kör också paracetamol och allt annat via Apotea och Meds. Glöm inte cashback!
Detta med dammsugarpåsen är lite för risky för mig som kvalsterallergiker.
Min lägenhetsmöblering. Jag råkar ha Göteborgs bästa grovsoprum där jag bor och min lägenhet är inredd efter stilen "randomiserade-grovsoprumsfynd". Tror jag betalat mindre än 1500kr för att fylla en tvårummare. Visst det har tagit sin tid, mer förr eller senare har allt ifrån läslampor, växter, lagom stora skoställ, matchande köksstolar, vita pedistaler för mina träd, gjutjärnspannor och tavlor med motiv från en av mina favoritstäder dykt upp. Osv osv. Ett perfekt koncept för någon som 1. Inte äger någon bil. 2. Totalt ointresserad av shopping. 3. Gillar när det inte finns valmöjligheter. 4. Ekonomiskt sinnad.
Friheten att inte behöva välja – den talas det ofta inte om. Det är bland annat därför jag gillar Lidl.
Jag gillar det och ger dig två stora IGMR tummar upp.
Angående Linneas kommentar tror jag ironiskt nog inte att in 1500 kronors-inredning equlals dålig smak vs. det sprillans nya hemmet. Stil handlar om så mycket annat – förmågan att fördela saker över ett utrymme, i många fall är avsaknaden av prylar själva stilen. Färgharmoni, en välskött och älskad soprumsväxt istället för tio "fräscha" direkt från IKEA, att veta att positionera ut ljuskällor, användning av levande ljus etc. Oerhört inspirerande kommentar.
F ö Jeanette hur tömmer man en dammsugarpåse – med stor kökspincett eller vad? Hålet är ju så litet.
Vi ska inte glömma att man besjälar föremålen med en historia. De flesta krukväxter vi har kommer från sticklingar. Två fikusar kommer från vänner och jag fick dem innan millenniet. Crassulan är sticklingtjuvad från en forntida flickvän osv osv. Det är fint att tänka på när man går förbi.
"Denna soffa hittade jag i ett Göttlaborskt soprum" är roligare än att jag köpte den på IKEA Bäckebol eller Thesofacompany punkt ässeee.
Haha stilen ska vi inte nämna.. Ett svårt tv-bord till den bruna soffan som kombineras med ett vitt tv-bord.. Men för mig är funktionen viktigare och jag stormtrivs bland alla mina fynd.
Jag brukar plocka pant tillsammans med mitt barn och ju äldre hen blir, desto mer pengar inbringar det. Vi kan även ta från soptunnor om de ligger högt uppe och inte kräver något grävande. Det händer även att jag tar upp kollegornas pant från soporna, eller från pantåtervinningen om jag råkar vara där en sen kväll eller på helgen. Skulle inte göra det om folk kunde se mig. 🙂
Jag har också börjat försöka begränsa toapapperskonsumtionen eftersom jag insåg att åtminstone jag och barnet tog mer än dubbelt så mycket som behövdes. Det rör sig inte heller om många kronor, men är ändå lite "roligt" att spara in på.
För mig handlar nog extrema åtgärder om när man gör något fast det inte ger så mycket pengar. Jag såg till exempel till att hämta ut en spiral dagen innan det skulle börja kosta pengar, men det var ändå över 1000 kr som jag hade fått betala så det känns inte alls så extremt även fast det kändes lite snålt. Jag var alltså väldigt mån om att få till det där receptet i tid. 😛 Intressant tema för övrigt, ska fundera vidare på mina mer extrema idéer…
Som astmatiker vet jag vikten av att tajma in datum för medusinsubvention. Mycket pengar att tjäna där.
I övrigt känns det så wasteful att bara lämna pengar i naturen. På min sons förskola var det någon förälder som drack energidryck i bilen på morgonen. Burken huttades på parkeringen så det blev en sport för oss att tjäna en krona varje morgon.
Varför är energidrycksdrickande människor överrepresenterade i pantkastande i naturen?
Det sista diskuterar jag och mannen dagligen på våra promenader. Mvh ett par som har mkt att prata om (frihetsmamman)
Kul inlägg! 🙂
Angående Linneas kommentar så instämmer undertecknad till 100 %. På den gamla goda tiden då Utbrytningen fortfarande huserade på Sveriges framsida så hade vi också tillgång till Göteborgs bästa soprum. Vi släpade hem allt möjligt och det bästa av allt är att vi kunde sälja det mesta på Tradera och tjänade många tusenlappar på detta. Grafikkort, förstärkare, högtalare, skivspelare, filmer och otippat nog ett bestick-set som vi lyckades få sålt för 500 kr. En och annan blomkruka, bokhylla och diverse annat smått och gott fick följa med oss hem. Det var en riktig guldgruva till soprum, jag saknar det fortfarande 🙁
Nu till dagens ämne. Jag reser en hel del i tjänsten och det där med att försöka minimera kostnaderna för all utemat är en ständig utmaning. Saken blir inte bättre av att mina kollegor är riktiga utematjunkies. En lunch utan en ceasarsallad för 120 kr är inte en lunch. En tjänsteresa utan ett svindyrt restaurangbesök på kvällen är inte en tjänsteresa. Jag har genom åren fått ett antal konstiga blickar när jag sittandes i loungen på flygplatsen plockat fram en medhavd matlåda, ostmackor eller bars med 50 %-rabatt etiketter på. Jag har också blivit en mästare på att hitta på anledningar till att inte behöva följa med på svindyra middagar och betala en massa pengar för mat jag ändå inte gillar. "Jag behöver jobba /jag ska träna/ jag har ont i huvudet/jag har ärenden att fixa" funkar klockrent för att jag ska kunna få sitta i lugn och ro på hotellrummet ätandes på mina ostmackor och billiga bars och med pengarna i behåll ^^
//Hon
https://utbrytningen.blogspot.com/
Det där med att det förväntas att man ska följa med kan jag skriva en avhandling om. När jag var mellanchef var det ännu värre – då var man ju tvungen för personalens skull.
Nu brukar jag skylla på att fru IGMR har ett busy jobb och att jag måste passa lillen. Dels vill jag verkligen inte bränna pengar på jobbrelaterade saker – kontraproduktivt. Sedan är det detta med att umgås med människor som jag jobbar med ännu mer. De har ju mig redan fast där 8 timmar om dagen, mer vill jag inte lägga. Jag har både familj, mig själv och vänner som jag prioriterar högre.
Snyggt att du lyckades sälja grejerna! Det är rätt på så många sätt!
Jag lärde mig att klippa hår genom youtube videos och klipper nu hela familjen inklusive mig själv, superbra besparingar och dessutom är alla mer nöjda än hos frisören!