Detta har varit uppe otaliga gånger i flertalet bloggar men jag tänkte berätta hur vi räknar ut vår sparkvot, vad vi tar med och inte.
Vad är sparkvot?
Enkelt förklarat är sparkvoten hur stor del sin nettoinkomst man sparar. Kan man spara 50-60 % av sin inkomst och placera dem så att man får 7-8% årlig avkastning är man FIRE eller ekonomiskt fri på 8-10 år typ (enligt 4% regeln).
Vad är då ett sparande? Här finns det många skolor och man kan resonera om vad sparande är. Är sparande att amortera på CSN, bolån eller kreditkort? Skall man ta med eventuellt barnsparande i sin sparkvot? Tar man med sparandet till vårens charterresa eller sparandet till att köpa ny bil?
Min tanke kring sparkvoten är att man skall följa det som är relevant för sitt eget liv och ens egna förutsättningar. Det viktiga är att man jämför samma siffror månad efter månad för att se att man är på rätt spår – oavsett hur någon annan räknar.
Hur räknar vi ut vår sparkvot?
Hur gör då familjen IGMR? I vår sparkvot ingår sparande till våra ISK på Lysa och Avanza, amortering på bolån och amortering på CSN. Skulle vi någonsin ta av bufferten (vilket hänt ett par gånger) minskar sparkvoten med samma belopp.
Det vi inte räknar in är barnbidrag som en inkomst och barnsparandet som ett sparande. Jag har sett att andra räknar in barnsparandet och att andra väljer att inte göra det – hur tycker ni man ska göra? Skall man räkna med barnsparandet i sparkvot och kanske till och med i nettoförmögenheten?
Inkomster
- Nettolön
- Vab-ersättning
- Föräldrapenning
- Side hustles / extrainkomster
Sparande
- Lysa ISK
- Avanza ISK
- Amortering av bolån
- Amortering av CSN
Undantaget:
- Barnsparande – ur sparande
- Barnbidrag – ur inkomst
Vi har valt att exkludera barnsparandet även fast vi sparar till sonen i en ISK som står på oss. När vi startade det sparandet hade vi inte riktigt klart för oss formerna för hur IGMR Junior skall få ta del av dessa rikedomar. Ska han ens få veta att de finns? Själv är jag ganska övertygad av att det inte är rätt att ge en nybakad 18-åring några hundra tusen att göra vad de vill med. Det hände mig och jag brände allt på bilar, bensin, festivaler och stereoprylar.
Vi räknar med barnbidrag som inkomst och således i sparkvotuträkningen. Vi har inget månadsspar till barn men har ett spar-KF där gåvopengar osv åker in. Ser inget behov att att skänka massa pengar när barnet fyller 18 utan vill mer ha en pott för att kunna hjälpa till med körkort, bostad med mera när det blir aktuellt.
Räknar också med amorteringar i sparkvoten. Inte så mycket för nettovärdet med huset öker eftersom vi hade tänkt att bo där och inte sälja för att nå FI. Men tänker att dessa ger en "avkastning" i och med lägre räntekostnad när lånesumman sjunker. Lägre utgifter = snabbare väg till ekonomisk frihet!
Vi har ju kanske inte tänkt bo kvar i evigheter utan jag ser oss bo mer lantligt inom 10-15 år, kanske tidigare? Då är huset och amorteringarna fördelaktiga, på riktigt, för oss i och med att nettoförmögenheten ökar.
Angående barnen – nej en hög med pengar kan gå hur bra eller hur dåligt som helst. Vi tänker också att hjälpa till och ha som krockkudde.
Csn förstår jag inte hur det kan vara ett sparande. Amortering på huset – ja där kan jag förstå hur man tänker men inte med csn lånet. Det är ju ett lån för konsumtion under studietiden som man betalar tillbaka?!
/Anna
Nej det är klart i gråskalan. Jag tänker att CSN är precis som med bolånet, eller lån i allmänhet, att man ökar nettoförmögenheten samt ger en i framtiden lägre kostnadsmassa att dra runt.
Betalar jag av mitt CSN så sänker jag min månadskostnad med 1280kr/mån. Jag har inget val att amortera 4% + räntan på lånet och vill gärna bli av med det. Eller om vi säger så här. Räknar vi på det 1280*12= 15 360*25= 384 000kr. När jag amorterat av mitt CSN-lån behöver jag alltså 384 000kr MINDRE i min pengamaskin enligt 4%-regeln för att bli ekonomisk fri. Rätt lätt för mig att se det som ett sparande mot min ekonomiska frihet.
Visst hade det varit bättre att investera pengarna för ränta på ränta, men med CSN har man inte många val och standardavbetalningen ligger på 25 år = 4% amortering.
Just att kapa kostnader och se vilken skillnad det gör i hur mycket pengar man måste ha i pengamaskinen är otroligt starkt och tydligt. Like!
Jag förstår tankarna kring CSN men själv räknar jag inte in det i min sparkvot utan ser på det som en skuld/räkning. Jag har två lån då jag pluggat i två omgångar och det ena är så pass stort att jag räknar med att jag får dras med det tills det avskrivs, men det andra lär jag nog bli av med om en sex,sju år vilket ska bli väldigt skönt. Barnbidraget (jag får halva) räknar jag som en inkomst så den är medräknad när jag beräknar sparkvot (har dock inte så speciellt hög sparkvot i FIRE-sammanhang eftersom jag inte har så hög lön, men jag tycker jag har ganska hyfsad sparkvot utifrån mina egna förutsättningar.) Sparande till konsumtion/resor och barnspar räknar jag inte in i sparkvoten då det förstnämnda ju konsumeras även om det inte sker direkt när jag får lönen och det senare inte är ett sparande till mig själv och alltså inte är ett sparande som bygger upp min pengamaskin.
Jag räknar allt inflöde i form av arbete/bidrag som inkomster, något som sker relativt systematiskt och regelbundet (all inkomst bortsett ifrån gåvor/priser).
Alla pengar som jag sedan har kvar för att behålla kortsiktigt eller som jag investerar räknar jag som sparande. Jag hade alltså inte beräknat mitt bolån (om jag nu hade något) som sparande utan som en successivt minskande utgift.
Om man ska räkna på 4%-regeln och beräkna när man uppnår ekonomiskt frihet förutsätter ju sparkvoten att det som inräknas i "sparande" är de facto ett sparande på börsen. Det jag sparar på vanligt nisch-sparkonto med 0.95% i ränta är ju inte ens i närheten av den 5%-iga (inflationsjusterade) avkastningen som kända kalkyler bygger på. Att då tänka "nice, jag har en sparkvot på 60%" när man inräknat allt möjligt sparande kommer göra en besviken. Endast "sparkvoten på börsen" blir sparkvoten mot ekonomisk frihet.
Om jag tjänar 20,000 kr netto och sparar 5,000 kr på börsen och ytterligare 5,000 kr i madrassen för att kunna köpa en "schysst" frimärkssamling i framtiden kan jag ju inte räkna det som jag ligger på 50% sparkvot mot ekonomisk frihet.
Intressant att se att folk tänker så olika kring var ett sparande är 🙂 Håller med om det du säger, bara man räknar lika för sig själv hela tiden, så man kan följa sin egen resa!
Jag vill minnas att den trinity studien innehöll en del räntebärande och inte 100% aktier varför sparkonto hos nischbank skulle kunna vara del av sparandet i den parallellen.
@Arbetsplanen – du tar upp en vinkel på det hela som jag inte funderat på. Jag har aldrig läst studien själv men det ska jag nock göra inser jag. Det jag läst är andras tolkningar av den och tabeller med rate for success beroende på hur du har allokerat dina tillgångar. Även med 50% aktier och 50% obligationer har man 85-87% chans att lyckas över 40 år med 4% uttag. 3 % verkar nästan vara bombsäkert även med 25% aktier över 40 år.
Tack för att du ställde saker litta på ända – ska läsa på mer och fundera.
@D en snabbgoogling visar att du nock har rätt.
Hej, D och IGMR!
Blev kanske lite slarvigt uttryckt av mig!
Japp, de testade med olika fördelningar! Det jag menar är om man kombinerar kalkylen med hur många år man har till frihet för att kunna applicera 4%-regeln blir det skevt.
Ett exempel: Om jag tjänar 20,000 kr netto och kan spara 50% (sparkvoten) tar det 17 år enligt MMMs kalkyl att bli ekonomiskt fri enligt 4%-regeln (då jag fortsätter leva på 10,000 kr/månad inflationsjusterat). Jag kommer då ha ett kapital på 3 Mkr (inflationsjusterat) och kan ta ut 4% per år (120,000 kr) eller 10,000 kr/månad. Denna kalkyl förutsätter ju då att du faktiskt har 3 Mkr om 17 år. Det kommer du aldrig ha om du har sparat 5,000 kr i indexfonder och 5,000 kr i madrassen (fortfarande en 50% sparkvot), ännu värre om du kört bara 25% aktier under tiden.
Du kan väga om till räntor, nischbank etc när du väl innehar kapitalet, men för att nå dit måste du ha en genomsnittlig avkastning på 7% eller vad nu den specifika kalkylen räknar med. Man kan inte kombinera en "sparkvot" på 50% varav hälften innebär madrassparande och sedan tro att man ska vara ekonomiskt fri enligt 4%-regeln om 17 år. Då kommer man bli besviken.
Nu är jag ganska ny på området ska tilläggas, så jag kan ha missat något. Men detta går inte ihop för mig. För att bygga ett kapital över lång tid krävs hög risk för att kunna få hög avkastning över tid. För att sedan behålla kapitalet bör du dra ned på risken och således också avkastningen. Har jag en sparkvot på 50% med allt i madrassen kommer jag inte ens kunna leva 17 år på mitt kapital då mycket av det har ätits upp av inflationen.
Ska man kombinera "years until retirement" och applicera 4%-regeln måste man ju fylla alla kriterier, varav ena är att din portfölj avkastar i snitt 7% per år så att det efter inflation kvarlämnas minst 4% avkastning/år.
/Arbetsplanen
Jag är helt med på ditt resonemang och som du säger kan man inte bara hoppas på att madrassen genererar de 7-8% man vill ha under ackumulationsfasen. Pengarna och alla 50%+ behöver in i sparandet. Stoppar man en del av "sparandet" i amorteringar kommer FI-summan minska men antagligen i makligare takt än om man hade investerat.
Vi amorterar klart på vårt hus men börjar närma oss gränsen för amorteringsfritt eller att vi kan börja dra ner på amorteringen. Det kommer vi nyttja och styra de pengarna till investeringar istället.
Tycker det är bra att du tog upp detta då jag inte tänkt på det på detta sätt förr. Tackar!
Hej!
Det är alltid intressant att höra hur sparkvoten räknas ut. Det är verkligen många skolor kring det.
Jag gör ungefär som ni men räknar med med barnbidrag som inkomst och barnsparande som sparande. Pengarna är trots allt i vårt namn och kunde lika gärna vara mitt och fruns sparande.
Men eftersom vi kommer vilja stötta våra barn i framtiden så kommer det att ges pengar om de är i behov av det. Ca 200 000kr var vid bostadsköp, om de nu vill köpa ett boende.
Utdelningar räknar jag inte med och inte CSN heller. Tycker dock man kan göra det men jag har snart betalat av CSN och därför inte orkat ta med det eftersom det snart inte blir mer betalningar dit. Istället kommer mitt sparande höjas med samma summa.
Blir mumma för sparkvoten 🙂
Pappa betalar? Bloggen om privatekonomi
Tack PB?
Ja visst är det spännande att se hur folk räknar och gött att du kan styra in CSNpengarna i sparandet. Jag slutbetalar mitt 2026.
Idag sa jag upp trädgårdstunnan. 670 kronor om året sparar jag och FI-summan sjunker med knappa 17 000 kr. Städtjänsten på 1200 kr sa vi upp häromveckan. FI-summan sjunk där med 360 000 kr.
Grymt!!!
Hej, Behöver du ett brådskande lån? vänligen kontakta: phillip_woolridge@yahoo.com om du behöver någon typ av lån med en mycket låg ränta
Apropå barnen och pengarna.
Våra barn får pengar som sparas i deras namn från en släkting varje månad. Vi föräldrar har alltså inte tagit initiativ till detta generösa givande, men förstås funderat på hur vi bäst förbereder barnen på att få förfoga över en stor summa pengar när de blir myndiga.
För oss var det självklart att berätta om pengarna. Vi pratar regelbundet om att pengarna finns, växer och kan/bör gå till bra saker när de är vuxna. T ex kontantinsats för en bostad. Och att detta är en möjlighet att ta vara på.
Våra barn är nu i skolåldern, äldsta går på högstadiet. Jag har stor tilltro till att våra barn kommer att fatta kloka beslut om sina tillgångar när de är vuxna och att vi hinner ge dem de verktyg som de behöver, innan det är försent….