Löpningen är en ventil för mig. Löpningen rensar och renar. Den tömmer huvudet och jag brukar säga att löpningen fungerar som en resetknapp. Tunga skärmögon med molande huvudvärk efter en dag på kontoret kan bytas till en lätt, ledig och endorfineuforisk känsla av att ha gjort något bra för sig själv. Nu har jag ett problem – knät strular och jag har svårt att springa, cykla och till och med stå vid mitt höj och sänkbara på jobbet. Rörlighet är viktigt för mig och mitt framtida tänkta FIRE-liv. Dags för rehab knä.
Vad?
Jag har sedan kanske ett par år tillbaka haft tendenser till värk på insidan knäna efter långa löpturer. Oftast har jag inte haft ont men ibland så. För dryga två år sedan upptäckte jag FIRE och fick ett annat rörelsemönster än vanligt.
Jag har varit löpare hela mitt liv men nu adderade jag cykelpendling 15 km per dag, obligatorisk lunchpromenad och att många andra ärenden/transporter skulle ske till fots eller med cykel.
Aj
Främst vänster knä började säga ifrån efter cykelturerna men löpningen gick fortfarande bra. Jag ställde cykeln och började köra bil till jobbet för att knät skulle få vila men det blev inte bättre, tvärtom. På jobbet började det kännas obekvämt att stå och löpturerna blev kortare och har nu på senare tid kortats till knappt ingenting.
”Bålstyrkan är dålig!” tänkte jag. In med mer plankövningar och stabilitetsövningar men det hjälpte föga.
Knoppen
Jag behöver röra på mig för att må bra. Som sagt – löpningen är inte bara för att röra på sig utan det är ett fantastiskt sätt att rensa skallen. Trötta ögon blir pigga ögon. Tungt huvud blir lätt huvud. Pigg kropp blir trött kropp. Det är just ofta det. Jag kommer hem med en kropp som inte rört sig men ett huvud som farit fram och tillbaka mellan mail och möten. Ögon som fixerats på text på ett alltför statiskt avstånd. Trött och pigg samtidigt. Löpningen jämnar ut och låter nya icke jobbrelaterade tankar komma in.
Sjukgymnast
Förra veckan kontaktade jag en sjukgymnast som var expert på löpare och även ansluten till regionen. 200 kr kostade besöket och hon såg ganska snabbt vad som felar. Det var nästan lite skrattretande när hon bad mig ställa mig på ett ben och göra ett benböj. För det första kan jag inte hålla knät stabilt och för det andra viker det inåt. Jag kan inte hålla det i en rak linje ovanför foten.
Pinsamt svaga rotatorer är diagnosen och jag har fått fyra övningar. 3X15 repetitioner klarar du sa hon. Jag klarar inte 3X15 repetitioner. Herregud vad svag jag är i höften. Inte konstigt att har ont i knät.
Hon drog och klämde i knät och konstaterade att knät verkar vara i gott skick men att hade detta fått fortsätta skulle jag kunna få förslitningsskador. Det vill jag icke ha så nu kör jag hårt på rehab knä.
Jag är glad att jag tog tag i detta och vill rekommendera alla som går med värk och inte gör något åt det att göra det. Rörligheten är viktig och smärtan tar på humöret.
Kras
Så till knorren. Igår tog jag mig ut på en löptur efter att ha klarat av en veckas rehabövningar. Det gick fint och jag tänkte hålla det till njutlöpning i 3-4 km. Som vanligt nuförtiden lämnade jag telefonen hemma á la boken ”Löparens Hjärta”. Jag sprang förbi ett nybygge som ligger lite mer avlägset och trampade snett på en lös sten. KRAS sa det när foten vek sig och jag trodde den var bruten.
Efter lite goa svimningskänslor förstod jag att den var inte bruten men att jag hade en rejäl stukning. Kul var också att jag befann mig ganska avsides utan en mänsklig själ i närheten. ”Bra idé din principfasta och envisa idiot att lämna telefonen hemma” tänkte jag. Men jag fick bita ihop och linka hemåt. Nu sitter jag med ett vänsterknä som inte gillar att jag haltar och en högerfot som är svullen och har en annan färg än vanligt. Lycka till med 10 000 steg om dagen, hehe.
Det kommer läka och jag kommer bli bra i höfter och knän även om stukningen gör att det kommer ta längre tid. Känner mig dock tacksam att jag tog tag i sjukgymnastbesöket och att jag ser en väg framåt med den, för mig, viktiga löpningen.
Mer om knäskador och löpning hittar du här.
Rehab! Detta elände. Men vilka resultat man får när övningarna betas av varje dag…
Jag löptränade mer förr och fick tillsist också problem med höft och knä. Jag började styrketräna istället och vilken skillnad några år senare när jag plockade upp löpningen igen.
När du är i fas med övningarna så överväg ett styrkepass anpassat för löpare, det hjälper och förebygger bra så man kan fortsätta utan besvär.
Hoppas foten blir bättre!
Ja det är ett måste med löparstyrka inser jag så bra att du påminner.
Foten är vackert blåmarmorerad 🙂
Tung styrketräning, som någon skriver längre ned, är helt klart att föredra. Marklyft, knäböj, kanske lite frivändningar. Mycket vikt, få reps. Man kanske inte börjar så men det ska vara målet. Man vill bli stark, inte bygga för mycket volym för då blir det jobbigare att springa, hehe. Och man blir så snygg, helt klart min egna mesta motivation utöver smärtfri.
Hmm det har jag aldrig gjort. Under tiden jag gick på gym var det mest maskiner och nu fokus på stabilitet utan vikter. Nu har jag lite att googla på…
Ja, man får ta sig genom rehab först, det är viktigast.
Börja på denna eminenta blogg utan bullshit: https://traningslara.se/tung-styrketraning-for-konditionsidrottare/
Ajaj, hoppas återhämtningen går bra. Det är bara att inse att kötthögen till kropp har passerat sin tillväxtfas och när man börjar närma sig 40 bara handlar om att försöka bromsa förruttnelsen så hjälpligt man orkar.
😉
Glad måndag!
Eller hur! Kanske ska man börja dricka formalin eller köra en förebyggande balsamering?
Jag brukar något tillspetsat säga att tung styrketräning hjälper mot allt.
Ganska nyligen så upptäckte jag också balansplattan, fantastiskt för att träna stabilitet och underbensstyrka. Prova!
Bra tips! Jag har faktiskt införskaffat en sådan balansplatta för någon vecka sedan (100 kr typ på Biltema). Redan en favorit.
Vad är tung styrketräning? Typ marklyft?
Precis som Lupinerna ovan skrev så är de klassiska skivstångsövningarna jättebra. Börja träna teknik med stången, den väger 20kg och öka sen successivt.
Jag har börjat med balansplattan vid ståskrivbordet ibland när jag jobbar, perfekt vid tråkiga telefonmöten!
Börjar känna mig lite taggad. Kör du gym eller hemmavid? Känner mig rätt anti gym men har ett träningsrum i källaren som kanske skulle kunna kompletteras med nya redskap.
Jag kör stans billigaste gym, bara massa otrendiga människor som sköter sitt och låter bli att instagrama på maskinerna. Hur bra som helst!
Ajaj, stackars dig! Det är min fasa, att jag ska bli skadad och tvingas till uppehåll i löpningen, som liksom är min livlina på så många sätt (meditation, hålla magen igång, frisk luft, konditionsträning, egentid – you name it). Har själv äntligen fått fart i kroppen, efter flera års segande, som jag trott berott på en konstrande sköldkörtel, men som visade sig vara en dold järnbrist. Efter regelbundet intag av järntillskott känner jag mig nu som en Duracell-kanin! 😀
Krya på dig!
Tack Tinga. Så gött att du är igång och att du hittade järnbristen.
Vad bra att du tog tag i det och verkar förstå vikten av rehabträning. Tråkigt men nödvändigt ibland. Kroppen ska ju hålla länge, speciellt på oss som dessutom vill använda den i friheten under en lång period.
Tack. Tröskeln är låg i och med att man inte behöver remiss. Man vill ha friska år framöver så detta är absolut topp prio.
Men skit också! När du varit så duktig och tagit dig till fysioterapeuten som jag lärt mig att det heter nuförti’n. Om man bortser från kraset är det grymt att ta tag i kroppsliga dysfunktioner i tid. Så att man inte fastnar i en stel pose som en gammal gubbe…
En stilla reflektion: Jag har ju tränat upp mina inre magmuskler och på så vis reducerat mina av överrörlighet triggade ryggskottsliknande perioder med cirka 80%. Hade en omgång för ett par veckor sedan och det var sådärkul att dra runt på campus som ringaren i notre dame bland alla unga, alerta människor. MEN under året jag gick till kiropraktor/massör (hon som fick mig att börja träna dessa muskler) för justering fick jag återkommande hemska nackspärrar. Det får jag inte längre, efter att justering av höfter and shit har upphört. Samband eller slump? Eller har jag bara bytt kudde?
Lycka till med foten. Havrepåse på?
Foten börjar ordna upp sig så smått. Dock söker det mig lite när jag tittar på den och dess nya zombiefärg. Hade ingen linda (dumt) men körde med kylklamp. Annars är det väl 15-5-15 som gäller? Linda 15 min stenhårt. Släpp lindan i 5 min och sedan stenhård linda igen 15 min. ”Hade du gjort så skulle du kunnat gå normalt idag” fick jag höra på jobbet.
Kanske har du bara ett liv som är vettigare och ett mer allsidigt rörelsemönster? 🙂
Hej!
Tråkigt att höra med knät och foten ? Jag springer också en del och har samma syften med löpningen som du har. Det är en form av terapi ?
Jag har också haft problem med vänsterknä (fast på utsidan) vid några tillfällen. Det som är fascinerande tycker jag är att om man har ont i knät (gäller även andra delar) är det ofta pga att man är svag i andra områden. Min dom blev också att jag var svag i höften samt även väldigt stel, så blev beordrad mycket streching med.
Rehabövningar som jag fick var bland annat bulgariska utfallssteg, höftlyft, sidgångspromenad med band ovanför knäna. Sedan fick jag också nedan övningar:
https://www.youtube.com/watch?v=d6nzU_1cAWU
https://www.youtube.com/watch?v=-hGXD-njPL8
https://www.youtube.com/watch?v=vH3ZnpBMlgg
HOppas både knät och foten snabbt blir bra!
Guld! Tack!
Ps. Din kommentar fastnade i något filter och jag observerade inte det förrän idag.
[…] Så klart har jag, i covid-19 tider, lyckats göra något med mitt redan dumma knä. För tre dagar sedan spelade jag fotboll med IGMR junior och hade springtävlingar. Nu kan jag […]