Göra egen biokol. Detta är året då jag ska ta näring och gödsling på allvar. Inte bara gå och skvätta lite guldvatten här och där samt täcka med gräsklipp. Jag är inte nöjd med avkastningen i trädgården. Mina perenner är inte heller så fina som jag tycker att de borde kunna bli. Så slog det mig – näring. Jag är inte påläst och har heller inte prioriterat detta.
Istället har jag fokuserat på att bygga en bra struktur på jorden genom chop and drop samt täckodling. Vår jord är en väldigt kompakt lerjord så detta fokus har inte varit dumt. MEN – jag har tänkt att detta räcker och att genom att tillföra gräsklipp, torkat ogräsrens men kanske mest torra löv så klarar jag mig. Det inser jag att så kanske inte är fallet.
I vår har jag därför pudrat aska, spritt benmjöl samt att jag väntar på ett efterlängtat regn så jag kan gå på med hönsgödsel.
Vad är biokol?
Biokol är trä eller organiskt material som värms upp utan att tillföra syre. Ungefär som i en kolmila.
Processen som heter ”pyrolys” och bygger på att vid hög temperatur få träet att avge flyktiga rökgaser i en syrefattig miljö. Hade veden nåtts av syret skulle den brunnit och blivit till aska. Nu får vi istället rent kol som vi kallar biokol när det används som jordförbättrare.
Vad är fördelarna med att tillföra biokol till jorden?
Biokol gynnar jordens mikroliv. I och med att det är så poröst blir det ett perfekt habitat för mikrolivet – när det grävs ner i jorden. Mikrolivet bidrar sedan självt med att öka nedbrytningstakten i jorden. Biokol är alltså en jordförbättrare.
Biokolet suger också åt sig näring och vatten släpper ifrån sig dessa under lång tid. Den håller jorden bördig och fuktig samt minskar näringsläckage och övergödning. Biokol balanserar jorden skulle man kunna säga. Man kan använda vanligt köpt träkol till grillen också men i dessa kan det finnas tungmetaller, bindemedel, ämnen som främjar snabb upptändning. Alltså är det bäst att göra egen (eller köpa, se längt ner i inlägget).
En annan fördel med biokol är att man kemiskt binder kol i fast form som finns kvar i jorden i tusentals år. Alltså fungerar biokol som en kolsänka vilket är positivt för miljö och klimat.
I Amazonas har man visat att civilisationer tillförde biokol till jorden för att åstadkomma en näringsrik jord som vi kallar ”terra preta”.
Hur mycket biokol per kvadratmeter?
Tester visar att om man tillför 1-2 kg biokol per kvm jord kan skörden öka med strax under 20%. Tillför man 3 kg per kvm jord kan skörden öka med över 30%.
Göra egen biokol
Det enkla sättet att göra eget biokol är att fylla en förslutningsbar metallbehållare med träbitar. Denna behållare ställer du sedan i en annan tunna, eldskål eller annat och eldar. Klassikern är en mindre metallbehållare som ställs i ett begagnat oljefat. Fyll oljefatet med trä och se till att det finns några lufthål undertill för att skapa drag. Tänd på. När det brunnit klart bör du ha biokol i den mindre metallbehållaren. En bra sida som beskriver detta på ett lite mer ingående sätt hittar du här.
Själv har jag förenklat processen något. Vi eldar en del i vår eldskål som vi har i trädgården. I vår har jag eldat nedfallna pinnar i olika tjocklek, ett par halvdöda buskar som jag drog upp i höstas samt en del annat trädgårdsavfall. Ibland grillar vi korv och marshmallows också.
Mitt i eldskålen ställer jag en gammal gjutjärnsgryta som jag fyller med träbitar. Sedan tänder jag på brasan. När grytan slutar ryka och pysa är biokolet klart.
Ladda biokolet med näring
Man kan sluta ovan och bara gräva ner biokolet i jorden men skall man göra det rätt bör biokolet laddas med näring. Vissa hävdar att gör man inte det kommer biokolet först suga näring ur jorden och det vill vi icke.
Hur laddar man då boiokol med näring? Enkelt. Lägg kolet i en behållare (vi använder en större kruka). Fyll med vatten och släng i en näve hönsgödsel eller annat gödsel. Man kan också använda guldvatten vilket vi gör. Jag ber helt enkelt min son att kissa i krukan och sedan toppar jag upp med vatten. Låt det stå någon vecka och gräv sedan ner biokolet. Easy peasy.
Köpa biokol?
Kan man inte göra biokol själv eller inte orkar kan man lätt köpa sig ur problemet. Det säljs på handelsträdgårdar, Odla.nu, Wexthuset eller på Granngården.
Göra egen grillkol?
Göra egen grillkol går också men då är det bättre att använda ett gammalt oljefat eller liknande. Här är en länk till en bra video som visar hur det går till att göra grillkol.
Använder du biokol?
Jag har hört att man inte ska använda grillkol eftersom det är behandlat. Så jag skulle gå på vanligt trä som du gjort! Intressant med gödning. Jag upplever att jorden i mina rabatter bitvis är väldigt torr och känns näringsfattig. Inte alls lika mull-rik som köpejord. Är dock inte påläst på vad man ska göra åt det så nu har det mest fått vara… Till våren och sommaren ska jag iaf jobba lite med rabattkanter så vi kan få lite styrsel på rabatterna och därfrån sen tänker jag att jag ska börja gräva ut lite gammal jord och försöka toppa upp med gödsel och ny fräsh jord.
Du kan ganska enkelt förändra din jord genom att tillföra organiskt material. Antingen genom att täckodla – alltså täcka bar jord med gräsklipp t.ex. Maskarna gör sedan jobbet och du behöver inte ersätta jorden med köpejord. Ska man ersätta jorden så köp i så fall riktig jord och inte på billig säck. Den kommer vara utarmad ganska snabbt.
Låter mys med rabattjobb. Jag har också i år gett mig på att försöka styra upp mina rabatter lite mer. Halvdöda buskar har tagits bort, växter flyttats och nu har jag en lista på vad som borde trivas var. Bara att köpa alltså…
Varför inte börja med bokashi? Superlätt, toppenbra för jorden och du får valuta för allt matavfall 🙂
Det var ju en idé… Jag har tänkt att det är lite meckigt på vintern. Men ser att vissa bara skaffar en kompost som de lägger bokashin i då. Ska fundera lite till och läsa på.
Jag håller med dig, på vintern är det meckigt och jag som är lat har uppehåll till skillnad från vissa mer hard-core. Jag har precis startat upp för året. Dessutom tycker jag det är krångligt att ”gräva ner i rabatten”, har aldrig riktigt förstått hur det går till. Så jag har en enkel kompost där jag lägger gammal jord, löv o skrafs och sedan bokashi. En kompost riskerar ju att bli rätt näringsfattig men med bokashi blir det bra och det är enkelt för mig att gräva ner. Dessutom får man näringsvätska så du slipper köpa antingen konstgödning (från Ryssland?) eller ekologisk gödning med giftig klopyralid. Win win!
Tack för input!
Jag skulle vara väldigt försiktig med att använda egentillverkad biokol trots att jag gråter över kostnaden för köpt biokol MEN att verkligen få till tillräckligt höga temperaturer och tillräckligt syrefattig miljö – pyrolys -vid egen tillverkning är svårt och risken är stor att halterna av tungmetaller och då framförallt kadmium och i viss mån bly blir alldeles för höga.
Det finns inget sätt att avgöra/mäta vilka eller hur höga halter av tungmetaller trämaterialet man använder innehåller och inte heller går det att kontrollera att man verkligen uppnått de temperaturer & miljö som krävs för förångning av oönskade tungmetaller. Har man otur kan halterna av just kadmium och bly bli så höga att odlingsjorden snabbt blir otjänlig utan att man har en aning om det. Detta blir extra viktigt om man odlar på mindre yta och i synnerhet i odlingskärl eller i pallkragar.
Har man barn och unga människor (tidig i fertilitet) som ska äta grödan skulle jag INTE använda egentillverkad biokol &/el aska innan mer forskning och rekommendationer finns på plats. Biokol är väldigt nytt och mycket forskning återstår på ämnet.
Kan bara nämna att studier på tungmetaller (egentillverkad & kommersiell) i biokol är på väg/har precis inletts (SLU), (det finns en hel del om tungmetaller i aska – se nätet), och halterna i en del prover är skrämmande höga.
I vår kolonilottsförening kommer vi gå ut med information att inte använda egentillverkad biokol och/eller aska av just rädsla för att jorden riskerar bli för kontaminerad.
Som den frugale kolonilottsinnehavare och odlare jag är är biokol – om man nu känner att det inte räcker med organiskt material (kompost/bokashi) eller
kontrollerad stallgödsel – inget att spara in på (tyvärr).
Håller med Emma om att bokashi där gratis matavfall blir magisk näring (både
som kompost & lake) är idealiskt för den ekonomiskt sinnade odlaren 😉
Jättetack för din kommentar. Den biokol jag tillverkat är ännu inte i jorden utan är på laddning. Den får nog helt enkelt åka ner i perennrabatten då och jag får spåna vidare på bokashi och fixa köpebiokol.
Jag försöker som sagt bli bättre på näring, både i köksträdgården och perennrabatterna så input som din är guld.
[…] tips för den som är intresserad av trädgårdsarbete och odling, bland annat hur man gör sitt eget biokol och ett inlägg som handlar om frön, bivattnare humleholk. Detta är något jag själv ser fram […]
[…] Göra egen biokol […]
[…] Göra egen biokol […]