Bygga odlingslåda själv? Vi visar här hur vi byggde våra odlingslådor men först lite bakgrund till varför vi startade vårt bygge.
Vi har marodörer i vår trädgård. Skönsjungande, flygande svarta grisar med orange näbb som bökar och förstör – jag talar om koltrastar. Just nu har vi två eller tre häckande par i vår lilla radhusträdgård och de är hungriga. Allt bökas i och sprätts runt. I år har de fått för sig att sätta sig i kanten av våra upphöjda odlingsbäddar och jaga mask. Det är rätt gulligt men mina mungipor går mer och mer söderöver ju längre in i bädden de kommer.
En av våra odlingsbäddar som mäter 90 cm i bredd har de jobbat ned till 45 cm i bredd. Ibland sitter de på varsin sida av bädden och kör i stereo.
Så här kan vi inte ha det och därför byggde jag mig i helgen fem stora odlingslådor.
Konstruktion av våra odlingslådor
Konstruktionen till odlingslådorna är superenkel. En regel i varje hörn som två brädor i höjd skruvas fast i.
På brädgården letade jag efter 45×45 mm reglar men dessa hittade jag inte. Därför nöjde jag mig motvilligt med 28×70 mm reglar vilket visade sig fungera utmärkt. Brädorna jag använde är obehandlade 22×120 mm ytterpanel.
Eftersom dessa odlingslådor skulle sättas på existerande odlingsbäddar mätte jag helt sonika upp dessa och lät bäddarna utgöra måtten till våra nya odlingslådor. Fem lådor.
- Två st 170 x 100 cm odlingslådor.
- Två st 160 x 100 cm odlingslådor.
- En st 300 x 90 cm odlingslåda.
Det som kanske är lite speciellt med våra odlingslådor är att jag lät reglarna vara längre än höjden på odlingslådan. Lådan är 24 cm hög men reglarna är 34 cm. Detta är för att jag skall kunna, med en slägga, banka ner dem i marken. Detta gör att de står stabilt. Den längsta lådan fick sig en extra regel i mitten för stabilitet då jordens tyngd annars kommer göra att den bågnar utåt.
Jag använde 42 mm trallskruv och hålen förborrade jag för att undvika att träet spricker. Ett bra trick när man ska skruva, speciellt mot ändarna av träet. Ta ett lite mindre träborr och gör hålen först. Sedan skruvar man i trallskruvarna.
Val av virke och ytbehandling
I och med att vi ska odla ätbart i dessa odlingslådor har jag valt bort tryckimpregnerat virke och istället valt att använda obehandlat virke. Dock är det så att trä + jord + fukt över lång tid gör att virket kommer ruttna. Oavsett hur jag behandlar lådorna kommer detta ske. Jag vill dock fördröja den processen. Därför har jag oljat insidan på odlingslådorna med kokt linolja. Två, tre strykningar blev det innan jag var nöjd. Varför jag valde kokt linolja är för att den härdar och bildar en motståndskraftig yta.
Utsidan är en historia för sig. Jag har både bränt utsidan med en gasolbrännare för att framhäva ådringen och för att skydda träet. Denna gamla metod kallas ”shou sugi ban” och går ut på att bränna träets yta och därmed skapa en barriär av förkolnat trä. Kolet skyddar sedan träet från att brytas ned. Vackert och väldoftande.
Som ett ytterligare lager av skydd har jag målat lådorna med roslagsmahogny som också det är en traditionell metod att skydda trä. Roslagsmahogny består av lika delar trätjära, kokt linolja och balsamterpentin. Doften är underbar och färgen är rödbrun. Vi hade färdigblandad roslagsmahogny hemma eftersom jag behandlar stolparna på vårt naturstaket med detta.
Varför inte roslagsmahogny på insidan? Tjära innehåller en massa baggel vilket vi inte vill ha i vår mat.
Steg för steg guide – bygga odlingslåda
Kostnad att bygga odlingslåda
Trallskruv, gasol och roslagsmahogny fanns redan hemma och därför var det bara virket som hamnade kostade oss något. 1 200 kronor landade Bauhauskvittot på men då ingick också material till ett framtida DIY projekt. Ungefär 900 kronor beräknar jag därför totalkostnaden till vilket är ett helt ok pris enligt undertecknad.
Vilka verktyg behöver man till att bygga odlingslåda?
Detta projekt är enkelt och går att göra med en vanlig fogsvans och skruvdragare. Vi har dock en kap och gersåg på stativ sedan tidigare och denna snabbar upp processen mycket. En bra skruvdragare är också bra att ha. Vi har en skruvdragare med dubbla batterier vilket är väldigt skönt eftersom man inte behöver få avbrott i byggandet och skruvandet. Vår skruvdragare har fungerat felfritt i nästan sju år och otaliga projekt, däribland ett stort staketbygge.
Andra varianter på odlingslådor
Vill man så kan man även bygga en botten i sina odlingslådor. Då kan man använda dem på sin altan bara man lägger något vattentätt i botten. Alternativt kan man skruva på hjul eller varför inte ben på odlingslådorna? Ett annat tips är att ställa två små armeringsnät mot varandra i odlingslådan – vips har man en fin spaljé att odla gurkor, pumpor, slingerväxter eller sockerärtor mot.
Till sist
Jag kan inte börja skriva om annat under rubriken kostnad så det får bli en slutknorr. Odlingslådorna blev lite större än de befintliga odlingsbäddarna och därför fick jag fylla på lite mer jord. De befintliga odlingsbäddarna var redan sådda och det tittar redan upp smått. Nu har jag en liten extra yta att plantera i odlingslådorna, vilket är ett kärt besvär.
Gillar ni tjära? Jag hoppas våra grannar gör det eftersom det luktar i hela kvarteret. Själv är jag förtjust i tjära. Så förtjust att jag till och med äger tjärschampo… Recept på färgen jag använde till att måla odlingslådorna hittar du i mitt inlägg om roslagsmahogny.
Fler DIY trädgårdsprojekt hittar du i menyn ovanför. Jag kan passa på att nämna vårt planteringsbord av markstenar och lastpallar, våra loungefåtöljer eller varför inte våra fåtöljer av lastpallar.
Vill också passa på att tipsa om två böcker. Lena Israelssons trädgårdsbibel ”Handbok för köksträdgården” samt John Seymours ”Självhushållning : en handbok för realister och drömmare”
Snyggt! Kan hända att jag gör slag i saken och fixar nya odlingslådor i helgen, de gamla är i princip ”see through” vid det här laget. Läste någonstans dock att även kokt linolja innehåller ämnen som man inte vill ha i närhet av sådant som ska ätas. Men det kanske inte stämmer eller så finns det olika sorters olja?
Jag ska ärligt säga att jag inte undersökt saken så väldigt noga. Det har jag gjort nu och jag kan inte hitta att kokt linolja är farligare än annan. Den är upphettad och får därmed lite andra egenskaper i och med att den oxideras i processen – blir filmbildande i större grad än tränger in.
Biltemas säkerhetsdatablad (vår är köpt på Biltema) anger ”Inga förväntade ekologiska effekter vid normal användning” samt ”Biologiskt nedbrytbar. ”. Inga andra ämnen än linolja är tillsatta.
https://www.biltema.se/BiltemaDocuments/SecuritySheets/sv/36872_SDB.pdf
Kanske rå kallpressad linolja hade varit mer fördelaktig med tanke på inträngande egenskaper men detta funkar säkert fullgott.
Gör slag i saken med nya låddor vettja! 🙂
Snyggt! men sågen ser inte frugal ut 😉
Bästa Erik – det finns ett före och ett efter att man hittat FIRE. Detta är en kvarleva från ”föret” 😉
Skämtåsido – sågen är inte frugal och köptes som sagt när vi hade ett annat mindset. Dock har den sparat många sköna skånepesetas eftersom den möjliggjort egna renoveringar. Vi har säkerligen gått plus på den många gånger om och jag är glad att jag har den. Nu hade jag dock tänkt till – kanske hyrt via hygglo eller handsågat.
Och tack för snygget 🙂
haha, jag är sugen på en sån kool såg men har lyckats hålla mig 🙂 Blir handsåg eller en 20 år gammal lite mindre hitech kapsåg. För övrigt hade det varit intressant att veta hur mycket egenodlade grönsaker i tryckimpregnerade lådor det går att äta innan man kommer upp i nån märkbar giftnivå… Kör själv mest med vanliga brädor.
Jag skulle gissa på att det inte är så farligt med tryckt virke. Bara tänker på glyfosatåkrarna vi äter mat ifrån etc. Kanske är det en topp första året för att sedan klinga av?
Men, hur stoppar detta fåglarna? ?
Kommer de inte sitta glatt på kanten och picka eller hoppa ner i lådan istället?
Trodde det skulle komma på något tak/nät.
Tack för bra länkar till linolja och brännprocess.
Slåss själv mot svarta odjur i trädgården fast de är näbblösa – charmerande mördarsniglar! ?
De har aldrig visat intresse för att attackera ovanifrån. Men vem vet, kanske ändrar de taktik i takt med att jag gör det. Ett ställningskrig.
I det fördolda sker ett annat ställningskrig mellan mig och grankatten Astrid. Hon vill äta upp min kamelontbuske (?!). Nu har jag tjärat spaljen i hopp om att doften avskräcker.
Sniglarna har vi också. Snigelkanter på vanliga pallkragarna och jag inbillar mig att täckbarken avskräcker dem. Satt också ohyvlade sidan ut på dessa lådor i hopp om att det skulle vara obehagligt att snigla sig på.
Verkligen fint lyft för trädgården! Jag hann med att klippa gräset, plantera lite lökväxter och planterat om två rabarberplantor innan dottern blev lite kinkig och ville sova så då fick vi gå in. Långa projekt med en 3 mån får jag inte riktigt ihop 🙂
En tremånaders tillåter inte långa projekt. Vår dåvarande tremånaders skrev dygnet runt vilket var en prövning 🙂
Låter fint med lite trädgårdsarbete ändå. Det är skönt att vara utomhus.
Uh! Vi har fått en snäll liten tjej som kan ligga nöjd i vagnen ett tag sålänge hon ser/hör mig.. Skrik (antar jag..) måste vara fruktansvärt – speciellt som ny förälder! Jag kan knappt föreställa mig den tröttheten och maktlösheten! Skönt att han (? fått för mig att det är en son) vuxit upp och inte skriker dygnet runt nu iaf (hoppas jag!)
Haha skriks gör det fortfarande fast vid mer adekvata tillfällen för en sexåring. Yes det är en han och han är min ögonsten. Vid tre månader började han lugna ner sig… Det var magen som spökade och till slut hittade vi en ersättning som hans mage tålde.
Ohhhh… Så fint blev det! Oavsett om det skyddar från fåglar har ni fått fantastiskt vacker odlingsplats?
Tack A. Ja det har blivit finfint med små medel. Några brädor, begagnad trädgårdsgrupp, täckbark, flyttade och skänkta växter och förstås en hel del arbete.
Man kan klä insidan med plast, spar många år innan det ruttnar( då kan man ju iochförsig bygga av impregnerat virke också….
Jag var faktiskt i valet och kvalet angående detta. VI har åldersbeständig plast men många hävdar också att man stänger in fukt och att det i sin tur ger röta. Plasten kan också vara lite knölig då den är lätt att sätta spade och verktyg i – speciellt i djupbäddar som ska grävas om och matas höst och vår.
Sedan kan jag vara lite skeptisk mot plast som har jordkontakt och kemikalieläckage. Plasten är inte food safe och vem vet vad som händer över tid. Antagligen är jag för nitisk men jag jobbar tätt på jobbet med miljöavdelningen och får se EU rapporter över saker som fastnar i nätet. Alltså som har höga och förbjudna halter av ditten och datten. Men jag är som sagt antagligen lite kinkig dä.
bättre med tryck impregn, virke,, inga problem med migration från träet när man använder platon matta på insidan, så ökar man dessutom livslängden på lådorna till många många år.
Att odla lite själv är fantastiskt kul. Jag började en gång i tiden med friland och grävde så armarna värkte. Idag är jag smartare och har ”ålderssäkrat” mitt odlande. Jag kör nästan all odling i upphöjda odlingsbäddar så slipper jag böja mig ner 🙂 och om jag ska ha ett nytt land så gräver jag inte längre utan kör kallbäddar direkt på öppen yta alt att jag bygger en ny låda..
Mvh // PP
Är det dina bäddar? Korrugerad plåt!? Så smart och otroligt fint!
Jajjemänsan, det är mina egenhändigt byggda bäddar. Jag såg någon bild på pintrest för några år sedan och tänkte att sådana ska jag ha! Lite flax med att jag hade plåt hemma bakom hönshuset och då var det ju bara att dra igång. Höjd o bredd bestämde jag själv. Går man ett varv har man hela lådan antingen ogräsrensad eller frösatt alternativt skördad. Perfekt ju äldre man blir. Nackdelen är att det är lite dyrare i materialkostnad (om man inte kan hitta billigt) och odlingsytan blir inte så stor men jag tar det alla dagar i veckan mot att slippa ligga på knä när det ska lukas ogräs. Man måste naturligvis bottna med något och man tar det som är låttast o billigast, i mitt fall har jag gott om träd på tomten så i botten ligger ett par stora fällda träd i botten, grenar o kvistar ovanpå, löv och gräsklipp toppat med kompostjord. Skickar med en bild på hösten morot, just size 🙂
Glömde moroten, Fast det var många lite för stora….
Bara älskar det! Att bottna brukar inte vara några problem om man tänker kreativt. Man kan använda stockar eller varför inte (som jag gjort) ta gräsklipparen ut i parken bredvid och okynnesklippa.
Gillar det estetiska med dessa då jag verkligen gillar korrugerad plåt med sinusform. Snyggt överallt – även på fasader.
Hur är det med vattning / sniglar?
Ja sista bädden så bottnade jag med rejäla stockar. Jag har gott om träd så det är gratis. Fiffigt med att låna lite kommunalt gräs 🙂 Ja jag håller med dig till hundra procent. bäddarna är inte bara praktiska utan snygga också. Jag har inget speciellt snigelskydd, jag har inte behövt det då det endast funnits vinbärssnäckor och de klättrar inte in. Men förra året fick jag de första ”mördarsniglarna” men inget stort problem ännu. Fick fultips om att strö ut vägsalt så jag köpte 100 kg. Inte lagt ut ännu men tänker att testa det i alla fall på gångarna runt om där jag lagt flis från min kompostkvarn.
Vattningen kör jag mindre än man kan tro. Mest i början av säsongen men när grödorna väl tagit sig står de så tätt att blasten/bladen hindrar bäddarna från att torka ut samt att det blir extremt lite ogräs. Vid extremtorka så måste jag naturligtvis vattna minst två gånger i veckan. Men skaffade en 1000 L tank förra året och kör självtryck och en form av droppbevattning. På så vis sköter det sig nästan själv.
Mvh // PP
Gillar din approach och dessa bäddar. Ska fundera på att göra något liknande. Angående kommunalgräset måste man se till att få valuta för skattekronorna 😉
Ser att jag inte hade dig på min sida med bloggtips. Du är med där nu.
Ha ha, ja säger som svenskt näringslivs FD ordförande Leif Östling: ”vad fan får man för pengarna”? Ja gratis gräs ska man inte underskatta.
”Ser att jag inte hade dig på min sida med bloggtips. Du är med där nu”. Detsamma jag satte upp dig 🙂
Trevligt med flera gemensamma intressen.
Mvh // PP
En fundering.. visst borde man kunna bränna insidan av lådan oxå? Då behöver du inte olja in den. Bränn ordentligt då får du ju motstånd mot fukt. Gör även likadant med reglarna som du slår ned i jorden, annars kommer dom att ruttna.
Absolut är det så! Det hade varit ännu vettigare…
[…] Bygga odlingslådor […]
[…] Bygga odlingslåda […]
[…] Bygga odlingslåda […]