Jag och fru IGMR satt och diskuterade häromkvällen vad vår sparresa betytt förutom det rent finansiella lyftet vi fått. Mycket kom fram och det var kul att få sitta och vända och vrida på vårt liv, nu och förr. En sak sa dock min kloka fru som jag verkligen stämmer- FIRE är lite som att bli barn igen.
Hur kan det vara?
Jo när man kapar mängden pengar man rör sig med och kapar onödig konsumtion frigör man mycket tid och tankeutrymme. Man tar också obönhörligen bort många av de enkla lösningarna som konsumtion erbjuder. Om jag är fikasugen men inte vill gå på café, hur gör jag då? Hur umgås jag med vänner utan att konsumera?
Som barn hade man inte mycket pengar att röra sig med och man blev tvungen att underhålla sig genom finurlighet och kreativitet. Lite så har det återigen blivit för oss. Lägg därtill känslan av att vara omhändertagen av sitt kapital, alltså en trygghet i grunden och därmed en upplevd frihet.
Den tiden vi förr spenderade på IKEA läggs nu vid matbordet och med tecknande. Dels måste jag och fru IGMR hitta på andra sätt att roa oss på än att köpa dem. Inte allt för sällan blir det något kreativt eller naturen, återigen, precis som i barndomen.
Ska jag dra det vidare tycker jag själv att jag på något sätt befriats många av de bördor jag känt från att bli vuxen. Passa in, karriärshets, konsumtionshets och annat ”kul”. Nej bort med det och in med just nyfikenhet, energi, lärande, lekfullhet och liv igen.
Vad tror ni? Tid, kreativitet, trygghet = att bli barn igen vid 38 års ålder?
Ett boktips på temat är ”The Art of Frugal Hedonism”. En lekfull och kreativ bok om hur man roar sig och njuter på och av lite.
En skillnad är väl att när man var yngre så var de flesta i samma situation. Under studietiden hade de flesta av ens kompisar dåligt med pengar och mycket tid, det var på så sätt lättare att hitta på gemensamma aktiviteter som passade alla. När man går FIRE så har de flesta av ens vänner mycket pengar och dåligt med tid vilket kanske leder till att man får umgås på andra villkor ibland med de utanför familjen. Det är lite svår jämförelse men tror jag förstår hur ni menar även om jag tror en del av den trygghet och frihet man kände som barn kom ifrån det kollektiva sociala utbytet. Ens värld kändes trygg för att ”alla” var i en liknande situation/plats i livet.
Sen har ju referensramarna ändrats också pga alla vuxenmåsten. När man börjar se att sitta och dricka en kopp kaffe en måndagsmorgon utan stress eller måsten som höjden av frihet vet man att man är rätt skadat gods från APT-ångvältens manglande år efter år. Det är något jag ser fram emot post-FI, att ”avtraumatisera” arbetshjärnan och höja förväntningarna på vad frihet är. Det kanske är med den tiden som kreativiteten växer. 🙂
Gud så störigt – hade skrivit ett långt svar som föll bort. Tar det dock med stoiskt lugn och här kommer en nedkokad version.
Tror det jag vill åt är just att man inte hade så mycket pengar att röra sig med och därför tonades den biten ned. Ville man hitta på något fick man använda kreativitet och köra närområde, natur etc. Lite så är det för oss nu – speciellt i och med att vi sparar undan direkt vid löning. Vi har helt enkelt inte så mycket pengar att röra oss med i det dagliga livet. En skön begränsning på något sätt som redan i tankestadiet kapar en del dumheter.
Tips om ny spännande blogg också!
https://baradittliv.wordpress.com/
/end of spam.
Hej!
Just dessa planlösa IKEA besök varannan helg. De är så sköna att slippa.
Minns knappt när jag var på IKEA senast.
Kan inte heller minnas varför vi var ”tvungna” att åka var och varannan helg till köpcentret.
Pappa betalar? Bloggen om privatekonomi
Förutom att det sparar en massa pengar så är det just den frigjorda tiden som är den största vinsten.
Men visst är det så. Det är tiden som är målet och redan nu kan man få betydligt mer av den. Lite ränta på ränta att få mer tid genom att inte konsumera + spara pengar för att köpa sig ännu mer tid sedan.
Skillnaden mellan att bli uppfylld av och att ha fullt upp:)!
Underbar one-liner! *noterar*